suomeksi | svenska

En lärmiljö som utvecklas och ändras

Lokal- och utrymmesplaneringen i Sipoonlahden koulu baserar sig på en ny syn på lärande. Lärandet är en process som går igenom hela livet och som inte begränsar sig enbart till tiden då man är ung och går i skola. Gränssnitten mellan arbete, fritid och olika ämnen blir allt mer diffusa. Lärandet indelas inte längre strikt i läroämnen, utan lärarna planerar tillsammans fenomenbaserade mångvetenskapliga lärområden. Att göra observationer om världen och dess fenomen är en central del av vardagen.

fyysinen_tila

Den fysiska miljön

 

Alla är individer
Inlärningsmiljön erbjuder varje elev möjlighet att använda sina egna styrkor. Människor använder olika sinnen för att lära sig nytt, och därför bör man erbjuda stimulans för de olika sinnena. Vissa människor minns saker genom att se dem (visuella inlärare), vissa genom att diskutera (auditiv inlärare) och vissa genom att göra (kinestetiska inlärare).
Sinnena är varje inlärares eget gränssnitt till den omgivande världen. Det är bra att behandla information även i andra former än den visuella. En erfarenhet som är mer övergripande och stimulerar flera sinnen skapar en starkare minnesbild och därför blir minnet av det man lärt sig mer beständigt. Att använda olika sinnen i inlärningen stöder alla inlärare och deras styrkor på ett jämlikt sätt.

 

En lokal som utgår från användaren
Det fysiska rummet bör fungera som en katalysator för det mentala rummets prestationer. Att flytta till ett nytt fysiskt rum är en ritual som påverkar lärandet. Elevens vaksamhet och koncentration växlar med ändringarna i miljön: lokaler kan indelas till exempel i lyssnande lokaler och diskuterande lokaler. I framtiden är lärmiljöerna lämpliga för olika elevers behov, alltså så flexibla som möjligt.

padagoginen

Den pedagogiska miljön

 

Läraren fungerar som lagledare
Framtidens lärare samarbetar med såväl de andra lärarna, föräldrarna som med den omgivande miljön. Även om eleverna ges mer ansvar för lärandet, bär läraren ansvaret för hur dagen framskrider och för det övergripande lärandet. När eleven blir äldre och mer självständig minskar mängden facilitering som behövs för lärandet.
Pauser och raster håller man när det är lämpligt med tanke på situationen, enligt elevernas vakenhet. Gränserna mellan läroämnena är flexibla också då det gäller tidsanvändningen. Svåra saker ges tid.

 

Receptet för en bra miljö
Inget enskilt läromedel eller rum kan i sig självt skapa fungerande pedagogik. En bra pedagogisk miljö skapas av människorna. Man strävar efter att ta med lärarna och eleverna i planeringen av lokalerna, och man styr dem till att använda lokalerna på ett mångsidigt sätt i vardagen. Lärarnas entusiasm smittar av sig på eleverna och skapar en motiverande atmosfär. En bra pedagogisk miljö föds av ett flexibelt rum och mångsidiga redskap som är bekanta för användarna och lättillgängliga.

virtuaalinen

Den virtuella miljön

 

Mobila möjligheter
Dagens inlärare är vana med att teknologin är närvarande och med att arbeta digitalt. För barn är surfplattorna ett bekant redskap utanför skolan, och de flesta använder datateknik i vardagen redan innan skolstart. Mobila skärmar frigör eleverna från det statiska klassrummet, varvid var och en kan söka sig till den miljö som känns mest naturlig.
Det virtuella rummet frigör eleven till att röra på sig: den studerande kan fungera i ett grupparbetsrum på andra sidan av skolan, i naturen eller i ett närliggande åldringshem. Läraren kan instruera eleverna med en surfplatta och ge anvisningar digitalt, uppmuntra eleverna och hjälpa dem i problemsituationer.

 

Navigatorer i informationsflödet
I en virtuell värld skingras tidens och platsens betydelse; allting är globalt och konstant närvarande. I en miljö som flödar av stimulans är det bra att eleverna i skolan också har en lugn plats där tankarna kan utforma sig och kreativiteten har utrymme att blomstra.
Skolans fysiska miljö skapar trygga ramar för genuin närvaro. I de dagliga lärmiljöerna finns också lokaler för långsamt lärande, som saknar teknologi.

sosiaalinen

Den sociala och psykiska miljön

 

I skolan lär eleverna sig sociala färdigheter som de kan utnyttja i det framtida arbetslivet och som samhällsmedlemmar. Läraren har en viktig roll som handledare i sociala situationer och möjliggörare för lärandet.
I kamratgruppen lär sig eleverna att samarbeta med andra och hantera besvikelser och framgångar. Skolan erbjuder platser där eleverna kan syssla med hobbyer och tillbringa tid med sina vänner.

Verksamheten i lärobyn

Lärobyn är indelad i lokaler som har olika karaktär och där grupper av olika storlek kan arbeta. Teman och fördelningen av lokalerna kan variera under dagens lopp på ett flexibelt sätt.
Flera elevgrupper kan arbeta samtidigt i en stor lokal, där varje grupp kan fungera i en egen akustisk miljö. Grupparbetspunkterna är formade som små hus och placerade så att lärarna kan övervaka elevernas arbete från mitten av lokalen.

oppiymparistot

Lokal för framträdanden

Eleverna har sammanställt information om ett fenomen de valt och presenterar resultatet för varandra. Elevernas presentationer kan vara mycket mångfacetterade: ljud, rörliga bild, teater och text.
I möteslokalen kan man projicera bild och använda ljudåtergivningssystemet. Utrustningen i auditoriet kan till exempel vid föräldrakvällar eller andra tillställningar tjäna hela den öppna lokalen, men auditoriet kan delas in i mindre enheter med gardiner. Med hjälp av en videoförbindelse kan elevgrupper också göra samprojekt med utländska vänskolor.

Lokaler för vetenskap och konst

Lokalerna för vetenskap och konst är gemensamma för alla och utrustade med specialutrustning för undersökning av sektorövergripande fenomen. I lokalerna är det möjligt att både undervisa biologi och hålla musiklektioner för små elever. Lokalerna för vetenskap ligger i skolans centrum i närheten av aulan, vilket innebär att elever i alla åldrar lätt når dem.

Direkt förbindelse ut

Lärmiljön är inte enbart begränsad till lokalerna inomhus. På gården utanför skolan kan man göra omfattande försök och upptäckter. Det är lätt att ta sig ut då skotamburer finns vid varje entré.

Ett visst ämne man behandlat i klassen fortsätter utomhus på ett konkret sätt med försök och undersökningar, varvid eleverna lär sig hur ämnet anknyter till deras egen livsmiljö. Prover man tagit ute kan inomhus undersökas mer analytiskt och jämföras med tidigare resultat.

Närmiljön

Alldeles invid skolans entréer ligger trygga temagårdar för lärande, platser där det finns olika läroredskap. Temagårdarna är också bekanta och trygga platser för små elever, eftersom en lärare alltid finns i närheten inom synhåll.

 

En större erfarenhetskrets
Skolgården fortsätter längre bort med en undersökningsgård, odlingsgård och skogar. I dessa undersöker eleverna naturen och lär sig hur människan ska ta ansvar för sin miljö. De äldre eleverna kan självständigt ta sig ut i den vidare miljön, yngre går dit tillsammans med sin lärare. Platserna där eleverna motionerna, leker och lär sig indelas på ett naturligt sätt i landskapet på campusområdet.
I den omfattande motionsdalen finns idrotts- och motionsplatser för såväl elever som alla andra Sibbobor och utsocknes aktörer.